Nuuuu så!

Det satt lite långt inne, med tanke på hur länge hon har varit på gång och hur stadig hon har varit, men nu har det lossnat. Det var i måndags efter stark peppning av moster Lizette som hon gick sin första lilla promenad och dagen efter ville hon alldeles själv och nu går hon mer än hon kryper. På sitt lilla försiktiga, flickiga vis, men visst går hon, och vi andra applåderar självklart hennes framsteg. Det är något alldeles speciellt när de tar de där första tultiga stegen, fast man vet att det dröjer inte länge förrän man bedjande säger åt henne att sitta still och sluta springa runt...


Har försökt i flera dagar nu att ladda upp mitt lilla videoklipp, men det har bara strulat, fick därför ta omvägen via YouTube, men ville så gärna ge er lite rörliga bilder för en gångs skull (även fast det kommer från en usel digitalkamera...)