Valborgsmässoafton

Ursäkta att det är lite glest mellan inläggen, men det har varit helt galet här på 34:an hela veckan, det fixas och donas inför mäklarens fotografering som är på fredag eftermiddag. Ja, man har inte varit sysslolös precis. I förra veckan var Per närmast besatt av att måla i källaren; väggar, golv och väggfasta hyllor fick sig ett lager välbehövlig färg och sedan har han också hunnit med en del eftersatt trädgårdarbete, påbörjat målning av baksida, bytt några fönsterrutor, fått muren tillpiffad, grinden nymålad ("Jag säger bara första intrycket Anna") kört ett antal släp till tippen, och tusen andra grejer som jag inte minns precis just nu. Ja, ni hör själva, febril verksamhet råder. Själv har jag plockat lite inne, har haft min lista att gå efter, ett litet veckoschema, som jag har hållt rätt bra faktiskt.
Jag tog mig tid att gå ner med barnen till majbrasan ikväll i alla fall. Vädret har ju varit bättre den gångna veckan, men vi slapp regn och blåst, så man ska nog inte klaga.


Mirinda framför brasan, som inte var så stor i år. Vi har dock bidragit med lite pinnar och grenar som Peter (som var en av två ansvariga brandman i kväll) var och hämtade i morse hos oss, så blev vi av med det, perfekt! Men när vi kom ner till brasan kom det direkt från Elias: "Mamma, det där är ju vår stege!" Han borde ju veta, han har ju själv snickrat ihop den till trädkojan, oops, kunde inte Peter varit lite mer diskret och gömt den lite längre in...

Visste ni att de sparkar på högen innan de tänder den? Jag hörde den andra brandmannen fråga Peter om han hade sparkat på högen ännu. Jag trodde först att det var något skrockbeteende, men sedan kom förklaringen: "Vi vill inte gärna ser brinnande ekorrar komma utfarande efter att vi har tänt på." Låter som en sann brandman, som lever upp till sitt heroiska rykte, räddar både folk, katter och ekorrar...